Ett förödande nederlag i Poltava, förrädisk 1700-talsdiplomati och en illaluktande attack mot svenska ambassaden
De historiska rötterna till Sveriges medlemskap i Nato och de framtida konsekvenserna
Efter det Ungerska parlamentets godkännande av det svenska Nato-medlemskapet den 26 februari har Sverige nu officiellt övergett 200 års alliansfrihet och neutralitet.
Hur gick det till och vad blir konsekvenserna?
Senast Sverige ingick i en allians var under Napoleonkrigen i början av 1800-talet. Denna ledde till förlusten av Finland till Ryssland 1809 och – som kompensation för detta – vårt hittills sista krig som 1814 tvingade Norge att acceptera den svensk–norska unionen (1814–1905).
Detta avslutade en lång period av krig som Sverige varit inblandat i sedan nationens grundande. Särskilt mot de rivaliserande makterna Danmark och Ryssland. Medan Danmark besegrades och förlorade alla sina landområden på det svenska fastlandet hade Ryssland varit en alltför mäktig motståndare.
Ryssland satte i praktiken sista spiken i kistan på det svenska imperium som hade grundlagts under trettioåriga kriget (1618–1648) och som under krigets sista dagar säkrats finansiellt genom plundringen av Prags skatter.
Vändpunkten var slaget vid Poltava i Ukraina 1709 under det stora norra kriget (1700–1721).1 Här utplånades den en gång mäktiga och ”oslagbara” svenska armén, vilket i förlängningen kom att leda till Sveriges förluster av Viborg, Estland, Livland och Ingermanland.2
Ryssland byggde sin nya kejserliga huvudstad S:t Petersburg nära platsen för den tidigare svenska fästningen och staden Nyen och fick tillgång till Östersjön. Fredsfördraget i Nystad markerade det ryska imperiets födelse.
Tjugo år senare lurades Sverige att attackera Ryssland som en del av en lömsk plan att installera Peter den Stores dotter Elizaveta Petrova på den ryska tronen.
Den franske diplomaten Jacques-Joachim Trotti och Elizavetas rådgivare fransk-tyske läkaren greve Jean Armand de Lestocq hade övertygat den svenske ambassadören om att Sverige skulle få tillbaka förlorade landområden om Sverige, som ett sätt att skapa förvirring och göra det lättare att genomföra kuppen, ingrep militärt mot Ryssland.
Både Trotti och Lestocq försökte påverka rysk utrikespolitik bakom kulisserna med hjälp från Frankrike. Lestocq fick en pension på 15 000 livres från den franske kungen Ludvig XV och kom att fortsätta sitt intrigerande och konspirerande vid ryska hovet.3 Det var uppenbart att dessa intrigmakare inte gick att lita på.
Så fort statskuppen lyckats bröts löftet och i stället besegrade den ryska armén den dåligt tränade svenska armén och ockuperade Finland. Sverige fick avstå ännu mer territorium i det förödmjukande fredsavtalet som följde. Som om denna landavträdelse inte var nog fick Ryssland rätt att blanda sig i svensk utrikespolitik och kom att besluta att tsarinnans släkting Adolf Fredrik skulle utses till svensk kronprins (för att säkerställa ett vänskapligt förhållande mellan nationerna). Sverige slutade därmed som en rysk vasallstat.
Ryska trupper sändes till och med till svenska städer som “beskydd” mot en fruktad dansk invasion och det uppror (Dalaupproret) som hade följt i kölvattnet av det katastrofala kriget. Min egen hemstad Norrköping var tvungen att välkomna ryska soldater och ge dem boende. Detta var bara 24 år efter att ryska trupper härjade i staden och brände ner den till grunden under slutet av det stora nordiska kriget. Det öppnade upp sår som bara helt nyligen hade börjat läka.4
Adolf Fredriks son, Gustav III, planerade en hämnd och startade 1788 ett nytt krig mot Ryssland för att vinna tillbaka förlorat territorium och sätta stopp för rysk inblandning i svenska inre angelägenheter. Trots Sveriges största marina seger någonsin (i slaget vid Svensksund) slutade kriget med status quo, utan vare sig landvinster eller -förluster, men Ryssland förlorade nu sin rätt att ingripa i svenska angelägenheter. Detta skulle dock snart förändras under Napoleonkrigen.
Sverige, med kung Gustav IV på tronen, var en del av den brittisk-ledda alliansen mot Frankrikes kejsare Napoleon I och vägrade delta i blockaden (kontinentalsystemet) mot Storbritannien. Detta tolererades inte av Napoleon. Under fredskonferensen i Tilsit 1807 slöt Napoleon en hemlig överenskommelse med tsar Alexander om att attackera Sverige från öster, medan danskarna skulle anfalla söderifrån. Danskarna hade ingen framgång men det ryska krigsfälttåget resulterade i en permanent förlust av den östra rikshalvan.
Detta var ett pris för högt att betala och ledde till en statskupp mot den envise Gustav IV Adolf. Sverige var också tvungen att följa de franska kraven och förklara krig mot Storbritannien. Tre år senare gick den franska armén sitt tragiska öde till mötes i Ryssland trots Napoleons noggranna beredskap, med lärdomar från Karl XII:s misslyckade kampanj 1709. Detta förändrade omständigheterna.
Sverige blev återigen en del av alliansen (tillsammans med Ryssland) mot Frankrike och övertalade den tidigare franske befälhavaren, Jean-Baptiste Bernadotte, att bli ny kronprins av Sverige. Förväntningarna var att han skulle återerövra Finland men istället bestämde han sig för att satsa på det mycket lättare militära målet, Norge. Det var förmodligen ett strategiskt klokt beslut eftersom krigskampanjerna mot Ryssland hade varit katastrofala och ytterligare ett krig med den stora björnen kunde resultera i ännu allvarligare slag mot det krigshärjade och nästan bankrutta kungariket. Det ryska imperiet stödde till och med Sveriges anspråk på herravälde över Norge, som i enlighet med fredsfördraget i Kiel 1814 överläts till Sverige från Danmark.
Norrmännen var själva inte särskilt entusiastiska över detta och ville istället återfå sin självständighet men fick efter en kort militär kampanj acceptera Sveriges nya kung Karl XIV Johan (Jean-Baptiste Bernadotte) som sitt statsöverhuvud. (Svensk–norska unionen varade fram till 1905 då Norge blev självständigt.)
År 1815 valde Sverige en utrikespolicy som innebar alliansfrihet under fredstid och neutralitet i krigstid, och vi skulle under de kommande 200 åren skifta position från en av Europas fattigaste länder till ett av dess rikaste. Att hålla sig utanför krig var helt klart bra för affärerna. Att sälja vapen till andra länder var betydligt mer lönsamt än att själv delta.
Den berömda svenska neutralitetspolitiken har dock varit omtvistad. Särskilt under andra världskriget, med de svenska eftergifterna gentemot Nazityskland (som tillät transitering av tyska trupper på järnväg genom Sverige). Svensk försäljning av järnmalm och kullager förlängde förmodligen kriget, till glädje för de aktörer som kunde profitera på det.5
Under kalla kriget efter andra världskriget var det Sovjetunionen som var vår främsta fiende. Vårt försvar var helt inriktat på att hantera ett hot från öst. Vid den här tiden utvecklade Sverige i hemlighet ett nära militärt samarbete med USA och Nato. 1952 undertecknades ett avtal som gav Nato rätt att använda svenska militärbaser vid behov. I utbyte fick Sverige bränsle, kanoner och ammunition.6
Den statliga propagandan berättade dock en helt annan historia: Sverige var ett fredsälskande land som brydde sig om tredje världen och som bara sålde “snälla” vapen till länder som inte befann sig i krig. I verkligheten var det lätt att kringgå dessa självpåtagna regler genom att sälja till en tredjepartsnation som mellanhand.
1981 strandade en rysk ubåt i den svenska skärgården, följt av ubåtsjakten i Hårsfjärden 1982.7 Dessa händelser skapade en nationell hysteri, med en våg av falsklarm om ubåtsaktivitet i de lugnaste vatten. Rädslan för rysk aggression var på topp och svenska medier hjälpte till att piska upp en stämningen. När jag gjorde min värnplikt i slutet av 1980-talet var det uppenbart vem som var vår fiende. Detta skulle dock snart ändras. Jag avslutade min militärtjänst i april 1989 och bara sju månader senare föll Berlinmuren.
I och med Sovjetunionens oväntade och plötsliga fall gick den gamla fienden upp i rök. En ny unipolär ordning föddes. Vårt nationella försvar avvecklades och hölls på sparlåga under 1990-talet och början av 2000-talet. Beredskapslagren med basförnödenheter tömdes och bränsledepåerna såldes ut när oljepriset var på en historiskt låg nivå. Så sent som 2010 avskaffades slutligen värnplikten (för att 2017 återinföras för både män och kvinnor).
Dörren till Sverige öppnades nu på vid gavel. Det blev uppenbart att vi inte skulle kunna försvara oss i mer än några dagar om vi attackerades av en främmande makt.
Men andra saker pågick i bakgrunden. En ännu större fisk förberedde sig för att svälja vår obevakade lilla nation.
1994 blev Sverige medlem i Natos ”Partnerskap för fred”. Detta kan ses som det första steget till att infogas i alliansen.
När Sverige blev medlem i Europeiska unionen 1995 innebar det att Sverige i praktiken övergav sin neutralitetsprincip. 1999 antog Europeiska unionen den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och 2009 den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.8 Enligt denna policy är det Nato som ansvarar för att säkra unionens gränser! Samarbetet mellan EU och Nato går tillbaka till “Berlin Plus-avtalet” 2002.9
2016 undertecknade EU och Nato ett formellt partnerskap med sju konkreta samarbetsområden.10
I juli 2018 undertecknades en andra avsiktsförklaring i Bryssel som krävde “snabba och påvisbara framsteg i genomförandet”. Samarbetet mellan EU och Nato blev “den etablerade normen”.
Inget av dessa avtal nämndes i pressen eller i den offentliga debatten. Den svenska regeringen brydde sig inte om att informera allmänheten, eftersom ett närmande till Nato troligen inte skulle fått tillräckligt folkligt stöd vid denna tid. Men en utlösande händelse skulle snart förändra detta och ge det som stöd som var nödvändigt.
Den 24 januari 2022 arrangerades ett möte mellan Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och de finska och svenska utrikesministrarna Pekka Haavisto och Ann Linde i Natos högkvarter i Bryssel. Stoltenberg hade ett erbjudande:
Natos dörr är fortfarande öppen. Medan Nato samarbetar nära med Finland och Sverige, respekterar vi till fullo er starka och oberoende säkerhetspolitik. Det är upp till Finland och Sverige att på egen hand bestämma vägen framåt. Inte Ryssland. Inte någon annan. Suveräna nationer har rätt till självbestämmande.11
De hade helt klart full kunskap om vad som skulle hända. Exakt en månad senare inledde Ryssland sin “särskilda operation” mot Ukraina. Sverige och Finland kunde genom detta gemensamt ansöka om medlemskap i Nato, med majoritetsstöd från sina respektive befolkningar. Europeiska unionen fick också en chans att visa en enad front mot den ryska aggressionen.
För insatserna tilldelades Sveriges statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö amerikanska tankesmedjan Atlantic Councils Global Citizen Award.
Ann Linde respektive Pekka Haavisto sändes i september 2022 till New York för att ta emot utmärkelserna (bland övriga talare under galakvällen ingick WEFs ordförande Klaus Schwab!).
Noterbart är att Investors ordförande Jacob Wallenberg, Carl Bildt och SAABs VD Michael Johansson är medlemmar av den internationella rådgivande styrelsen.12
Några av Atlantic Councils största donatorer var 2019 det brittiska utrikesdepartementet, Förenade Arabemiraten, Rockefeller Foundation och SAAB North America Inc., men här ingick även Sveriges utrikesdepartement, Finlands försvarsdepartement, vapentillverkaren BAE Systems, Rockefeller Brothers Fund, ExxonMobil, Chevron och Nato!13
Detta illustrerar vilken charad vårt politiska system egentligen är.
Utan ett ögonblick av tvekan började den svenska regeringen skicka vapen till Ukraina.14 Detta kan tolkas som en sen hämnd för det militära nederlaget i Poltava 1709, de brutna löftena från 1741 och den katastrofala förlusten av Finland 1809.
Det svenska militära stödet har sedan dess inkluderat “artilleriammunition, ett luftvärnssystem, lätta pansarvärnsvapen, rekylfria gevär, handgranater, medicinsk utrustning, medicinska transportfordon, mat och ekonomiskt stöd” till ett värde av 30 miljarder kronor.15
Det är första gången (åtminstone officiellt) sedan det finska vinterkriget mot Ryssland 1939–40 som Sverige skickar stora vapenförsändelser direkt till en av parterna i en väpnad konflikt.16
Detta har också erbjudit fantastiska affärsmöjligheter för den svenska vapenindustrin (den Wallenbergkontrollerade SAAB-koncernen, och det brittiskägda BAE Systems AB, tidigare Bofors, kronjuvelen i den svenska vapenindustrin) som inte bara levererar vapen till kriget i Ukraina, utan också till upprustningen av det svenska försvaret.
Krig är bra för affärerna. Vinsterna och aktievärdet för vapenproducerande företag har skjutit i höjden.17 Allt med lite hjälp från de svenska skattebetalarna, samtidigt som det aviseras stora nedskärningar inom sjukvård, kultur och utbildning.18
I december 2023 undertecknade Sverige ett särskilt avtal för amerikanska militära styrkor att operera i Sverige. Detta ger USA rätt att använda 17 av våra militärbaser.19
Processen med att Sverige blir en fullvärdig Nato-medlem, genom godkännande av Natos medlemsländers parlament, har dock stött på vissa hinder. Turkiet och Ungern har skjutit upp godkännandet i nästan två år men fick så småningom vad de ville från den svenska godispåsen (terrorklassificering av några kurdiska organisationer respektive ett par stridsflygplan) och gav slutligen sitt godkännande.
Under Ulf Kristerssons tal till nationen 7 mars (i samband med att medlemskapet blev formaliserat) medgav han det som länge varit uppenbart:
Redan på statsminister Tage Erlanders tid var det viktigt med underrättelseutbyte och försvarstekniskt samarbete med USA. Det har aldrig funnits någon tvekan om vart Sverige skulle vända sig i händelse av krig.
Då var det militära samarbetet känsligt och ofta hemligt. Nu kan vi samarbeta öppet och ärligt – som allierade. Nato-medlemskapet är den logiska fortsättningen på den säkerhetspolitik som Sverige i praktiken har fört under många decennier.
Några frågor måste dock ställas.
Kommer Nato-medlemskapet att bli det skydd som det har framställts som i propagandan eller kommer svenska militärbaser att bli avfyrningsramper för en storkonflikt i jakten på världsherravälde? Ett nytt Napoleonkrig?
Ryssland kommer nu att stärka sitt försvar vid den västra gränsen. Detta kommer återigen att gynna vapenindustrin. Det är nu dags att fylla på med förnödenheter och iordningställa våra skyddsrum. Den svenska överbefälhavaren uppmanade oss nyligen att förbereda oss för krig.20
Vladimir Putin sa nyligen med en tydlig vinkning till Sverige, Frankrike och Tyskland:
Vi minns ödet för alla dem som en gång skickade sina trupper till vårt lands territorium. Men konsekvenserna för en eventuell inblandning kommer nu att bli mycket mer tragiska.21
Det omedelbara svaret från Ryssland var en bajsattack mot den svenska ambassaden i Moskva.22
Medan alla ögon är riktade mot konflikterna i öst och Mellanöstern pågår förhandlingar och förberedelser inför FNs Summit of the Future och den planerade “framtidspakten”.23 Detta är vad medlemmarna i G20, inklusive USA, Europeiska unionen och Ryska federationen, arbetar på.24 En ny teknokratisk världsordning.
Nationernas förbund skapades efter första världskriget.
Förenta Nationerna skapades efter andra världskriget.
Så vad kommer att hända efter ett tredje?
Som Carnegie Endowment of International Peace kom fram till i början av 1900-talet: “Det finns ingen effektivare metod än krig för att förändra ett samhälle”.
Samma åtgärder kan även tillämpas i väster som i öster.
En digital världshjärna med ett allseende öga (AI) reser sig ur askan ur den gamla sönderfallande ordningen.
www.britannica.com/event/Battle-of-Poltava
histdoc.net/nystad/nystad_title.html
en.wikipedia.org/wiki/Jean_Armand_de_Lestocq
norrkopingprojekt.wordpress.com/historia/krigsar/sallsamt-gastspel-1743/
www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/1999/03/sou-199920/
popularhistoria.se/sveriges-historia/1900-tal/sa-blev-sverige-en-del-av-nato
kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/103/kkrvaht_3_2010_6.pdf
www.europarl.europa.eu/factsheets/en/sheet/159/common-security-and-defence-polics
www.nato.int/cps/en/natolive/official_texts_19544.htm
www.eeas.europa.eu/eeas/eu-nato-cooperation-factsheets_en
www.nato.int/cps/en/natohq/news_191037.htm
https://www.atlanticcouncil.org/about/international-advisory-board/
https://www.atlanticcouncil.org/about/donate/honor-roll-of-contributors-2019/
www.government.se/government-policy/swedens-support-to-ukraine/military-support-to-ukraine/
www.government.se/press-releases/2024/02/government-presents-largest-military-support-package-to-ukraine-to-date/
www.svt.se/nyheter/inrikes/inte-sedan-finska-vinterkriget-har-sverige-skickat-vapen-till-en-krigszon
www.ft.com/content/001d2e1c-8e59-444b-a07b-9a62be620431
lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/12/stora-neddragningar-vantar-2024-trots-minusbudgetar
www.government.se/contentassets/fa069c4f33504103ab4b5e635f947a34/agreement-on-defense-cooperation-between-sweden-and-the-united-states-of-america.pdf
www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-varnar-svenska-regeringen-och-ob-for-krig
tv.aftonbladet.se/video/366618/putins-ord-om-sverige-vi-maste-foerstaerka-graensen
tv.aftonbladet.se/video/366642/bajsattack-mot-svenka-ambassaden-i-ryssland
www.un.org/en/summit-of-the-future
www.g20.org/en